Östra Kikkejaur sameby

Östra Kikkejaur sameby är en skogssameby i Arvidsjaurs kommun och Arvidsjaurs församling, mellersta Lappland, Norrbottens län.

Att byn är en skogssameby innebär att renarna är i skogslandet hela året. Åretruntmarkerna ligger ovanför lappmarksgränsen och vinterbetesmarkerna nedanför.

Område

I söder "från lappmarksgränsen västerut längs Byske älv över Kilversjön, Arvidsjaursjön, Kikkejaurforsen och Västra Kikkejaure till Jerfojaurejokks inflöde i denna."
I väster "uppför Jerfojaurejokk från dess utlopp i Västra Kikkejaure till Östra Jerfojaure (Östansjö), därifrån stigen till Sarkaure och denna sjö samt bäcken till Gangsjajaure, strömmen därifrån till Ábrávrre, denna sjö och Arjeplogs sockengräns till Pite älv."
I norr "Pite älv från Arjeplogs sockengräns ned till lappmarksgränsen". Pite älv utgör gräns mellan samebyarna Östra Kikkejaur och Udtja, som ligger norr om älven.
I öster "sträcker sig samebyn så långt som samerna enligt sedvanerätt plägat utsträcka sina flyttningar" (bl.a. Kåtaselet i Skellefteå kommun, Västerbotten).

Längden är ovanför lappmarksgränsen cirka 92 kilometer. Största bredd är cirka 50 kilometer. Arealen var (1968) 2527 km².

I ovan nämnda område ingår sedan 1946 den söder om Pite älv belägna delen av detta år upplösta samebyn Malmesjaur skogslappby. Samtidigt avstods ett område i nordväst till Västra Kikkejaur sameby.

Historia

Skogssamerna i södra Lappland är en ursprungsbefolkning. Befolkningen inom Östra Kikkejaur sameby tillhör språkhistoriskt den umesamiska språkgruppen och har varit en skogssamisk befolkning mycket länge.

År 1889 trädde 1886 års renbeteslag i kraft. Lagen innebar att det administrativa begreppet sameby (lappby), infördes i svensk lag, vilket i huvudsak innebar att nyttjanderätten till mark i fjällområdet blev gemensam (kollektiv). Därmed uppstod en administrativ skillnad mellan renägande och icke-renägande samer, vilken kommit att innebära många problem samt splittring som inte har någon historisk relevans.

Ernst Manker anger en del Äldre förhållanden;
Alla nämnda boplatser (se platser), utom Östervik och Grannäs har tradition som gamla visten. Man har noterat lämningar efter äldre övergivna visten vid Lommträsk, Njallejaure, Lill-Njallejaure, Vuotner, Melakjaure, Bius, Auktsjaure, Moskosel,Lövviken samt Sjönäs vid Lauker. Vidare vid Mörtträsk, två uddar vid Bredviken (Östra Kikkejaure), Serrejaure, Ledvattnet, en plats sydväst om Siksjön samt Jons-Sjulsas vid norra änden av Arvidsjaursjön.

Kultplatser

Seitar finns vid Suddesjaure, Ripeluokta, Luoble, Hapstrajaure, Trollberget, Lauker samt vid Lambur.

Offerplatser (utan seite)

Offerplatser finns vid Ravenvare, Kyrktjärn, Serrejaure samt vid Tjautjaur vid Gråträsk. Fiskoffer har ägt rum vid sjön Kalper. Vid Jijjajaure finns rester av ett dyrkat träd.

Platser

Jäknajaur
Kuotelesjaur
Kromsjokvaratj
Nilatsjokk
Kåtekielas
Brännudden (vid Ábrávrre)

Suobdekjaur
Ripeluokte
Malmesjaur
Kåskatjaur
Abmojaur
Serpra

Moskosel
Dåijemjaur
Ljusträsk
Sleng
Lommträsk
Tallsand (Östervik, Lommträsk)

Sjuberget
Njallejaur / Lill-Njallejaur
Storliden
Auktsjaur
Vuotner
Lauker

Grannäs
Kobdejaur
Serrejaur
Norra Holmnäs
Östra Kikkejaur
Melakjaur
Långsel

Dartsel
Sydvästra Dartsel
Östansjö (vid Jerfojaure)
Stritjomvare
Seutner
Njallevare

Suolenåivesuolo
Arvidsjaure (Arvehaure, sjöns västände)
Olofsberg (Framnäs)
Fjällbonäs
Tsåkas
Pjesker

Brännberg
Ledvattnet
Gesikberget
Kåtaselet

Järnvägsstationer vid Inlandsbanan

Sjöar

Ábrávrre
Gråträsk
Jäknajaure
Lauker
Malmesjaure
Pjesker
Sleng
Suddesjaure
Västra Kikkejaure
Östra Kikkejaure

Källor

Manker, Ernst (1893-1972); Skogslapparna i Sverige - fältanteckningar av Ernst Manker, Nordiska museets serie Acta Lapponica - XVIII, Stockholm, 1968, LIBRIS-id 664801

Se även

Externa länkar